Dajjes ullebullar med en smak av jul

Kärt barn har många namn!
När min lillebror var liten kallade han mig för Dajje (hur man nu ka få Sara till Dajje) och choklad/negerbullar kallade han för ullebullar. Ullebullar betydde med andra ord rullebullar, för man rullar ju negerbollar.

Dajjes ullebullar

1oo gr smör
1/2 dl sweet and low
3 msk kakao
2tsk vaniljsocker
3 dl fiberhavregryn
2 msk glögg eller 1 msk kaffe & 1 msk mörk rom

rulla i pärlsocker eller hackad mandel

Puss puss

Tyskbrödsnonsens

Förra måndagen åkte jag och min kära mor på en liten shoppingsemester till Frankfurt (au main). Frukosten denna dag bestod av 3 dinkelmackor intagna på flygplatsen klockan 6 på morgonen, i vanliga fall brukar jag äta 1, så dagsbehovet av bröd var maxat för dagen, men det var ju semester. Klockan 12 kom vi in till Frankfurt efter närmare 2h på buss, så vi var med andra ord redo för både en öl och lunch. Men det var lättare sagt än gjort att hitta ett lunchhak som serverade öl. Folk i Frankfurt verkar inte sitta ner och äta lunch, antingen äter de en kringla eller nått mackliknande samtidigt som de går. Men som skrivet innan så ville vi itne direkt ha bröd till lunch om det inte var i flyttande form. Till slut hittade vi en liten Bistro mitt på Ziel strassse det blev tillslut en tonfiskmacka till mig och en med fetaost till mor och en öl så klart. Mackorna som vi fick var Pitabröd fylld med massa sallad, tomat, gurka, vitlöksdressing och en burk tonfisk, så än en gång blev det en stor volym med bröd.
När jag hör tyskt bröd tänker jag med det samma på bröd som är mörkt som natten, tunnt och ganska torrt typ pumpernickelfamiljen. Det konstiga var att på alla de brödbodar som fanns i Frakfurt var det vit flottigt bröd som inte såg ut att innehåller ett spår av fibrer.
Så frågan är äter inte Tyskarna sitt mörka torra bröd, eller äter de det endast till frukost för att få fart på magen så att de kan springa runt på stan och äta vitt bröd senare på dagen?

Ingas Hjortronlikör

I vanliga fall brukar Inga ta semester samtidig som sommaren går i ide, men i år är inget vanligt år, hösten har tagit slut och vinter kom för att sedan byta av med hösten igen. Sara har studieuppehåll och jobbar extra lite nu och då, och idag är jag ledig och Inga har fått lite mer utrymme i mitt liv.
I vanliga fall brukar hon komma fram tillsammans med jultallen ett par dagar innan julafton men inte i år inte som tidigare år och tur är väl kanske det...

Jag och min sambo har bestämt oss för att göra så många av julklappas som möjligt själva. (jag bestämde och han höll med) Delvis för att det blir mycket billigare då och så vill jag sprida lite mer Ingakärlek runt om i Sverige.
En vacker dag kanske det finns ett imperie av Ingas hemmagjorda och tips!

För en och en halv vecka sedan började vi med julklapp nummer ett, Ingas hemmagjorda Hjortronlikör. (denna julklapp kommer så klart att endast ges till den myndiga delen av släkten) Ideen fick vi i sommras när Tobias mamma gjorde egen jordgubbslikör, och jag måste säga att det var det närmsta ambrosia jag har druckit på länge och jag är inte ett likör freak. Och har man världens snällaste far som varje år kommer med en massa hjortron gör ju inte saken sämre direkt. En miss var att vi gav bort en massa hjortron till både min och Tobias mamma i sommras för jag hade för mycket. Jag vet att man inte kan ha för mycket hjortron men tyvärr så är delikatesslådan i vår lägenhet väldigt liten. Men det betyder bara att de får en mindre flaska än de andra och receptet ned skrivet.

Ingas Hjortronlikör

1 liter hjortron (jordgubbar 2 liter)
-tinade, gör inget att de varit frusna innan

130 cl sprit
-vi kör med brännvin special för den smakar inte så mycket i sig själv som tex absolut och smirnoff

15 dl socker
-nu har det kommit ett socker som heter sweet and low som vi till vis del använde oss av, man behöver bara 0,7 per 1 dl socker.

Börja med att hälla i all sprit i en stor valfri bunke som helst har lock. Jag använder mig av en stor 5l kastrull.

Häll sedan i sockret och rör om. Allt socker kommer inte att lösas upp med det samma.

Häll sedan i bären och rör om.

Spriten och bären behöver stå i rumstemperatur i 6-8 veckor.

Rör om lite då och då

När likören är färdig efter 6-8 veckor man får bestämma lite själv när man tycker att det smackar bra och har fått rätt konsitens.

Sila genom en saftduk och buteljera. Låt stå svalt och mörkt tills det är dags att korka upp.

Likören är god att dricka som avec, i en liten coktail eller varför inte ringla lite över glassen.

Denna lilla söta flaska kommer tillsammans med flera små godheter att ställas i en flaskbärare av trä och ges bort i julklapp.
De andra presenterna kommer att läggas in i denna blogg när Inga har gjort dem.

Ett stapplande steg

I somras sade jag till en kompis far att jag skulle försöka få tid och skriva en kokbok eller mer utav en bra ha bok för den moderna kvinnan (och mannen) med en massa recept på mat och andra husfruhemligheter. Tyvärr blev det inget bok skrivade men denna blogg är i alla fall ett stapplade steg i rätt riktining. Jag som skriver denna blogg heter inte Inga utan det är mitt allterego som är en huslig liten tjej som inte skulle ha något emot att bli fast kedjad vi spisen så länge jag fick pyssla med en massa andra saker samtidigt.

Visserligen finns det hundra tusentals matbloggar och " gör det själv" böcker ute i handeln, men jag tror att Inga kan komma med några tips och ideer i vardagen.

Inga föddes för tre sommrar sedan då jag var ute hos min mor som bor på landet. Jag försöker att spänndera så mycket tid som möjligt där på sommaren för min lägenhet inne i stan ligger belägen över helfetes porten eller något liknande. Så för att få ett par dagars sömn drar jag ut i mor och hennes familj på landet. Ja ja nog om varför jag är där så ofta, så klart tycker jag om dom en hel del också så klart...
En dag satt vi i alla fall och fikade ute på "soldäck" när mamma sade: Nu har Inga inte plockat ut tvätten ur tvättmaskinen igen. Jag som snäll dotter som inte har något emot att hjälpa till går in och tar ut tvätten och slänger in en ny maskin. När jag kommer ut säger mor, Inte visste jag att du hette Inga. Nu är det så att på hennes jobb använder de Inga istället för "nån". Så på den vägen är det. Inga blir mammas sommarpiga som såg till att de hade matlåder till jobbet och att maten stod på bordet vid bestämd tid.
Sen fick min bästa kompis Fialotta nys om detta lilla smeknamn, och Inga och hennes matkunskaper är nu vida känt runt om i Sverige och övriga världen.
Så att mitt första inlägg inte ska bli alldeles för lång tänkte jag sluta här, men små anekdoter kommer att skrivas till mina recept och andra saker som är bra att veta och kunna.

Jag hoppas med hela mitt hjärta att denna blogg kommer att hittas ute i bloggvärlden så att Inga kan sprida lite mer kärlek.

För vi vet ju alla att det är kärleken i maten som gör det.

/Sara